omogen
adj大人げない
med bristande förmåga, asocial; som kännetecknas av avvikande beteende av en grad som samhället överlag inte accepterar; som bryter mot samhällets normer eller som inte klarar av att anpassa sig (även möjligen outbildad eller som inte "står på egna ben"). Man är omogen om man tex skriker i ett argument och går på personangrepp och inte lyssnar på den andra.