vätebindning
enn水素結合
(fysik, kemi) en förhållandevis stark typ av intermolekylär kemisk bindning (men mycket svagare än intermolekylära bindningstyper, såsom kovalent bindning) som kan betraktas som en stark form av dipolbindning där den positiva parten utgörs av en väteatom kovalent bunden till ett mer elektronegativt ämne (såsom en syreatom); vätebindning kan också förekomma mellan olika delar av en och samma molekyl (t.ex. i nukleinsyror och proteiner)